Tusen tack för två fantastiskt lärorika, roliga och annorlunda veckor i Pondicherry! Ni är bäst! Men allt roligt har ett slut och nu är jag hemma igen utan några missöden men med många flygplansbyten. Missade tyvärr Auroville med sina glappande ideal. Kanske bäst så. Jag känner igen retoriken från 70-talet och då liksom nu fanns det ett stort avstånd mellan hur det borde vara och hur det faktiskt var. Det är lätt plågsamt att bli påmind om hur svårt det är att leva som man lär. Kanske ges en ny chans till andlig resning, jämlikhet och fred på jorden under fullmånespromenaden. För bästa resultat glöm ej skavsårsplåster, vattenflaska och nödmat. Synd att mina världsliga plikter förmenar mig denna upplevelse. Många avundsjuka hälsningar från Ing-Marie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar